Wolfgang Hansson
The whole of Europe is now drawing a common sigh of relief
The threat from right-wing extremists has been postponed to the future
(ตอนนี้ทั้งยุโรปต่างพากันถอนหายใจโล่งอก ภัยคุกคามจากพวกหัวรุนแรงฝ่ายขวาถูกเลื่อนออกไปในอนาคต)
Published: Less than 2 hours ago
Updated: Just recently
NEWS
PARIS. While Emmanuel Macron's supporters cheer and wave French flags with the Eiffel Tower as a backdrop, a collective sigh of relief is guaranteed in most of Europe's capitals.
With Macron at the helm, a fairly stable Europe is preserved. If Le Pen had won, the future of the continent would have been as uncertain as that of the United States under Trump.
Despite a double-digit lead in the last opinion polls ahead of the decisive election round, President Macron's victory felt far from a given.
There has been a feeling that the polls do not accurately reflect dissatisfaction among French voters. Many feared a scenario similar to the one in the referendum on Brexit or Trump's unexpected victory in the 2016 presidential election.
But when the first election forecast was presented at 8 pm, supporters of Macron's vigil at the foot of the Eiffel Tower could let go of all anxiety and rejoice. This time, too, Macron won by a landslide. Not a landslide victory like 2017 when he won by 30 percentage points but still a margin of 15-16 percent.
That is even more than the opinion polls predicted.
Macron's supporters cheer in front of the Eiffel Tower. Photo: Thibault Camus / AP
When many stood there in the polling booth, in the end the fear of what Marine Le Pen might do as a leader was greater than the hatred of the arrogant elitist Macron.
Although Le Pen's message about lowering the retirement age, lowering VAT and other measures to give the French more money in their wallets was tempting, many also listened to Macron's warnings that her economic policy was unrealistic. This is despite the fact that Macron has threatened to raise the retirement age from 62 to 65 years.
Macron won because a large group of voters think he has done a decent job. Both with the pandemic and as the leader of the attempts to get Europe to keep a united front against Russia.
It's unusual. Not since Jacques Chirac in 2002 has a French president been re-elected.
Macron won because he appears to be a statesman who masters the issues.
Marine Le Pen gives her speech in which she admits defeat. Photo: Michel Euler / AP
Sufficiently many of the voters who do not like Macron still thought he was a more appetizing alternative than the right-wing nationalist Le Pen, who in practice wants to dismantle the EU and leave parts of the military cooperation within NATO.
A victory for her had meant a change of course as strong as when Donald Trump became president of the United States.
As a result, many of Europe's government quarters breathed a sigh of relief. With Macron still in the Elysee Palace, stability is preserved.
Since Angela Merkel's resign as Germany's Chancellor, Macron has de facto taken over the role of Europe's leader. Olaf Scholz has not yet really had time to grow into the suit and Macron wants to take advantage of that.
Macron's victory is also important for Sweden.
When Sweden, as expected, leaves in a NATO application before the summer, it will probably be well received by all member states.
The situation could have been completely different if Marine Le Pen had ruled France.
But the clouds of unrest have not completely dissipated.
Macron is now entering its final five-year term. At the next election, the field is completely open.
After all, far-right Marine Le Pen received over 40 percent of the French vote. She has never received such a large share before. This means that millions of French people support her tough immigration policy and strongly nationalist attitude.
In the 2027 presidential election, Marine Le Pen is 58 years old. It is quite possible that she will show up again. If she does not, there is already a young crown prince appointed.
For the political center, it looks much darker.
Ahead of the 2017 election, Macron formed a completely new party, En marche, which he said was neither right nor left. With that, he managed to kill both the traditionally dominant parties, the Socialist Party and the Conservative Republicans. In this year's election, they received a total of just over seven percent. They are virtually wiped out.
Maybe they will succeed in rising to 2027, but at present there are no front figures who attract the interest of the French in the same way as Marine Le Pen. Each time she ran, she came closer to an election victory. With each election, she and her party have become increasingly normalized. Despite the fact that this time she bore the yoke of being Vladimir Putin's friend and that her party borrowed money from a Russian bank, she made her best election result so far.
Next to Macron, she appears more popular. Macron has always had an image problem with his condescending attitude towards ordinary people and that arrogant smile.
In the election campaign, Macron promised to listen more and find a way to steer closer to the people. It remains to be seen if he can keep that promise now that he no longer has to worry about being re-elected.
The threat from right-wing extremists in France has not disappeared. It has only been postponed once more.
...............................................
Mejla
Wolfgang Hansson
Europa drar en lättnadens suck
PARIS. Medan Emmanuel Macrons anhängare jublar och viftar med franska flaggor med Eiffeltornet som fond dras det garanterat en kollektiv suck av lättnad i de flesta av Europas huvudstäder.
Med Macron kvar vid rodret bevaras ett hyfsat stabilt Europa. Om Le Pen vunnit hade kontinentens framtid varit lika osäker som USA:s under Trump.
Trots en tvåsiffrig ledning i de sista opinionsmätningarna inför den avgörande valomgången kändes president Macrons seger långtifrån given.
Det har funnits en känsla av att mätningarna inte på ett korrekt sätt speglar missnöjet bland franska väljare. Många fruktade ett scenario liknande det i folkomröstningen om brexit eller Trumps oväntade seger i presidentvalet 2016.
Men när den första valprognosen presenterades kl 20 kunde anhängarna vid Macrons valvaka vid foten av Eiffeltornet släppa all oro och jubla. Även den här gången vann Macron överlägset. Inte en jordskredsseger som 2017 när han vann med 30 procentenheter men ändå en marginal 15-16 procent.
Det är till och med mer än opinionsmätningarna förutspådde.
När många stod där i valbåset var till slut rädslan för vad Marine Le Pen kan tänkas ställa till med som ledare större än hatet mot den arrogante elitisten Macron.
Även om Le Pens budskap om sänkt pensionsionsålder, sänkt moms och andra åtgärder för att ge fransmännen mer pengar i plånboken kändes lockande så var det också många som lyssnade på Macrons varningar om att hennes ekonomiska politik var orealistisk. Detta trots att Macron hotat med att höja pensionsåldern från 62 till 65 år.
Macron vann för att en stor grupp väljare tycker han gjort ett hyfsat jobb. Både med pandemin och som ledare för försöken att få Europa att hålla en enad front mot Ryssland.
Det är ovanligt. Inte sedan Jacques Chirac 2002 har en fransk president blivit omvald.
Macron vann för att han framstår som en statsman som behärskar sakfrågorna.
Tillräckligt
många av de väljare som inte gillar Macron tyckte ändå att han var ett
mer aptitligt alternativ än högernationalisten Le Pen som i praktiken
vill montera ned EU och lämna delar av det militära samarbetet inom
Nato.
En seger för hennes hade inneburit en lika kraftig kursändring som när Donald Trump blev president i USA.
Därför gick det en lättnadens suck genom många av Europas regeringskvarter. Med Macron fortsatt i Elysee-palatset bevaras stabiliteten.
Sedan Angela Merkel avgick som Tysklands förbundskansler har Macron de facto tagit över rollen som Europas ledare. Olaf Scholz har ännu inte riktigt hunnit växa in i kostymen och det vill Macron utnyttja.
Även för Sverige är Macrons seger viktig.
När Sverige som väntat lämnar i en Nato-ansökan före sommaren så kommer den sannolikt att mottas väl av alla medlemsländerna. Läget kunde ha blivit ett helt annat om Marine Le Pen styrt Frankrike.
Men helt har orosmolnen inte skingrats.
Macron inleder nu sin sista femårsperiod. Vid nästa val är fältet helt öppet.
Högerextrema Marine Le Pen fick trots allt över 40 procent av fransmännens röster. Så stor andel har hon aldrig fått tidigare. Det innebär att miljontals fransmän stöttar hennes hårda invandringspolitik och starkt nationalistiska inställning.
Vid presidentvalet 2027 är Marine Le Pen 58 år. Det är fullt möjligt att hon ställer upp igen. Gör hon inte det finns det redan en ung kronprins utsedd.
För den politiska mitten ser det betydligt mörkare ut.
Inför
valet 2017 bildade Macron ett helt nytt parti, En marche, som han sa
var varken höger eller vänster. Med det lyckades han döda båda de
traditionellt dominerande partierna, socialistpartiet och de
konservativa republikanerna. I årets val fick de sammantaget lite över
sju procent. De är i det närmaste utraderade.
Kanske lyckas de resa sig till 2027 men i nuläget finns inga frontfigurer som drar till sig fransmännens intresse på samma sätt som Marine Le Pen. För varje gång hon ställt upp har hon kommit närmare en valseger. För varje val har hon och hennes parti blivit alltmer normaliserat.
Trots att hon den här gången bar på oket att vara Vladimir Putins kompis och att hennes parti lånat pengar av en rysk bank så gjorde hon sitt bästa valresultat hittills.
Bredvid Macron framstår hon som mer folklig. Macron har alltid haft ett imageproblem med sin nedlåtande attityd mot vanliga människor och det där arroganta leendet.
I valrörelsen lovade Macron att lyssna mer och hitta ett sätt att styra närmare folket. Återstår att se om han kan hålla det löftet nu när han inte längre behöver bekymra sig för att bli omvald.
Hotet från högerextremisterna i Frankrike har inte försvunnit. Det har bara ännu en gång skjutits på framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar