Wolfgang Hansson
Sprickorna bakom den enade fasaden
Detta är en kolumn. Analys och åsikter är skribentens egna.
Enighet är ett mantra som upprepas gång på gång av ledarna. Nästan som en magisk formel.
Visst finns det en stor enighet mellan Europa och USA om beslutsamheten att stoppa Putin.
Men bakom den utåt sett enade fasaden existerar det synliga sprickor.
Inför, under och efter de senaste två dagarnas toppmöten i Bryssel har det slagits öronbedövande mycket på trummorna för att visa hur eniga EU, USA och Nato är inför den ryska aggressionen i Ukraina.
Man nöjer sig inte med att visa det bara i handling. Varenda ledare känner sig ständigt tvungen att påtala hur stor graden av samsyn är och hur viktig den är för att få slut på kriget.
Med tanke på det får man säga att resultaten av de tre toppmötena blev tämligen magra.
Det blir allt svårare att hitta nya sanktioner som slår hårt mot Ryssland utan att samtidigt rycka undan mattan för EU-länderna.
USA har beslutat sätta upp ytterligare 400 ledande ryssar på sanktionslistan. Från EU:s sida kunde man inte enas om några nya sanktioner. Men ett femte paket sägs vara på gång.
Det
ska bildas nya stridsgrupper av Nato-soldater i Bulgarien, Rumänien,
Ungern och Slovakien. Några tusen soldater varav många kommer att vara
från de egna länderna och därmed ingen egentlig förstärkning.
Det viktiga är signalen till Putin att Nato är berett att försvara varje tum av sitt territorium.
Kollaps utan rysk gas
Både USA och EU har sedan tidigare lovat att skicka mer vapen men några nya beslut togs inte på de tre toppmöten som hölls i Bryssel torsdag och fredag.
Där det knakar mest i enighetsfogarna är sanktionerna.
Många tycker att mer måste göras för att förmå Putin att stoppa kriget.
Det absolut effektivaste vore att omedelbart stoppa all import av rysk gas och olja till Europa. Då skulle Ryssland gå miste om en viktig del av sina inkomster och få svårt att finansiera kriget någon längre tid.
USA har redan infört ett sådant stopp. Men många EU-länder är så beroende av framför allt den ryska gasen att deras ekonomier skulle riskera att rasa ihop om de på kort varsel tvingas klara sig utan den.
Flera EU-ledare har påpekat det självklara i att det är Rysslands ekonomi som ska krossas med sanktionerna. Inte vår egen.
Belgiens premiärminister Alexander de Croo uttryckte det så här.
– Grundregeln måste vara att sanktioner ska ha mycket större effekt på Ryssland än på Europa. Vi kan inte föra krig mot oss själva.
Rävsax
En bra beskrivning av den rävsax många EU-länder sitter. Nu får de betala priset för att de inte efter den ryska annekteringen av Krim 2014 gjorde mer för att göra sig kvitt sitt energiberoende av Ryssland. Tyskland ökade i stället sitt beroende genom att låta bygga gasledningen Nord Stream 2 som nu lagts i malpåse.
Under EU-toppmötet presenterade Joe Biden och Ursula van der Leyen ett "partnerskap om energi" som innebär att USA redan i går ska förse EU med flytande gas, så kallad LNG. Det täcker dock bara en del av bortfallet ifall Europa skulle sluta köpa rysk gas.
Dessutom måste det byggas terminaler där gasen kan lagras. Sånt tar år.
EU har redan sagt att man kraftigt vill minska sitt beroende av rysk gas redan till årsskiftet.
Problemet är att det inte går att ersätta den ryska gasen på kort sikt. Hur mycket man än vill.
Den gröna omställningen till vind- och solenergi kan snabbas på men det tar ändå år snarare än månader.
Även om tyskar, italienare, holländare och andra medborgare är beredda att göra uppoffringar är det tveksamt om det är villiga att frysa eller förlora sina jobb för att Ryssland eventuellt ska sluta kriga.
Skicka fredsstryka
Sanktionerna är nämligen ingen garanti för att kriget tar slut. Historien visar att många sanktioner går att kringgå eller mildra.
Ta Putins senaste drag att kräva betalt av EU i rubel för olja och gas. Det sätter Europa i en svår situation. Ska man vägra och riskera att Putin stänger av gasen?
Även på andra områden vill olika länder inom EU gå olika hårt fram. Polen vill skicka stridsflyg och se en EU-fredsstyrka som upprättar humanitära korridorer i Ukraina. Något USA och Västeuropa avvisar med motiveringen att det ökar risken för ett direkt krig mellan Ryssland och Nato.
Generellt är länder i det gamla Östeuropa, Ungern undantaget, de som framför allt driver på för tuffare åtgärder mot Ryssland.
Ju längre kriget pågår på desto hårdare prov kommer enigheten att sättas.
................................................................
Wolfgang Hansson
The cracks behind the unified facade
Published: Today 17.03
Updated: Less than 30 minutes ago
This is a column. Analysis and opinions are the writer's own.
COLUMNISTS
Unity is a mantra that is repeated time and time again by leaders.
Almost like a magic formula. Of course, there is a great deal of agreement between Europe and the United States on the determination to stop Putin.
But behind the outwardly united facade, there are visible cracks.
Before, during and after the last two days' summits in Brussels, there has been a deafening beat on the drums to show how united the EU, the US and NATO are in the face of Russian aggression in Ukraine.
You are not content to show it only in action. Every single leader constantly feels compelled to point out the degree of consensus and how important it is to end the war.
With that in mind, it must be said that the results of the three summits were rather meager.
It is becoming increasingly difficult to find new sanctions that hit Russia hard without at the same time pulling the rug for the EU countries.
The United States has decided to put another 400 leading Russians on the sanctions list. The EU could not agree on any new sanctions.
But a fifth package is said to be underway. New battle groups of NATO troops are to be formed in Bulgaria, Romania, Hungary and Slovakia. A few thousand soldiers, many of whom will be from their own countries and thus no real reinforcement.
What is important is the signal to Putin that NATO is ready to defend every inch of its territory.
US President Joe Biden, German Chancellor Olaf Scholz and British Prime Minister Boris Johnson at the NATO summit on Thursday.
US President Joe Biden, German Chancellor Olaf Scholz and British Prime Minister Boris Johnson at the NATO summit on Thursday. Photo: Henry Nicholls / AP
Collapse without Russian gas
Both the US and the EU have previously promised to send more weapons, but no new decisions were made at the three summits held in Brussels on Thursday and Friday.
Where there is a crack in the joints is the sanctions.
Many believe that more needs to be done to persuade Putin to stop the war.
The most effective thing would be to immediately stop all imports of Russian gas and oil to Europe.
Then Russia would lose an important part of its income and find it difficult to finance the war for any length of time.
Biden with Jens Stoltenberg, NATO Secretary General.
Biden with Jens Stoltenberg, NATO Secretary General. Photo: Evan Vucci / AP
The United States has already introduced such a stop.
But many EU countries are so dependent on, above all, Russian gas that their economies would risk collapsing if they were forced to do without it at short notice. Several EU leaders have pointed out the obvious fact that it is Russia's economy that will be crushed by the sanctions. Not our own.
Belgian Prime Minister Alexander de Croo put it this way.
- The basic rule must be that sanctions should have a much greater effect on Russia than on Europe. We can not wage war on ourselves.
Fox scissors
A good description of the fox shears many EU countries have. Now they have to pay the price because after the Russian annexation of Crimea in 2014, they did not do more to get rid of their energy dependence on Russia. Germany instead increased its dependence by having the Nord Stream 2 gas pipeline built, which has now been put in a mothballs.
During the EU summit, Joe Biden and Ursula van der Leyen presented a "partnership on energy", which means that the US will already yesterday supply the EU with liquefied gas, so-called LNG. However, it only covers part of the loss if Europe were to stop buying Russian gas. In addition, terminals must be built where the gas can be stored. That kind of thing takes years.
Biden, French President Emmanuel Macron and Johnson.
Biden, French President Emmanuel Macron and Johnson. Photo: Brendan Smialowski / AP
The EU has already said that it wants to sharply reduce its dependence on Russian gas by the turn of the year.
The problem is that it is not possible to replace Russian gas in the short term.
No matter how much you want. The green transition to wind and solar energy can be accelerated, but it still takes years rather than months.
Although Germans, Italians, Dutch and other citizens are prepared to make sacrifices, it is doubtful whether they are willing to freeze or lose their jobs in order for Russia to end the war.
Send peace strike
The sanctions are not a guarantee that the war will end. History shows that many sanctions can be circumvented or mitigated.
Take Putin's latest move to demand payment from the EU in rubles for oil and gas. It puts Europe in a difficult situation. Should one refuse and risk Putin turning off the gas?
In other areas, too, different countries within the EU want to proceed differently. Poland wants to send fighter jets and see an EU peacekeeping force set up humanitarian corridors in Ukraine. Something the United States and Western Europe reject on the grounds that it increases the risk of a direct war between Russia and NATO.
In general, countries in old Eastern Europe, with the exception of Hungary, are the ones that are primarily pushing for tougher measures against Russia.
The longer the war lasts, the harder the test will be.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar