Det finns ett stort intresse för att gå drönarkurser för att stärka Estlands försvarsförmåga. Många medborgare ser allvarligt på hotet från Ryssland och vill göra det de kan för att vara redo om kriget kommer.

Initiativtagare till kurserna är entreprenören Taavi Kotka, som driver verksamheten i samarbete med försvarsdepartementet och det frivilliga försvarsförbundet Kaitseliit, några kilometer utanför huvudstaden Tallinn.

Där får deltagarna öva med simulatorer och riktiga drönare. Kotka själv instruerar inför simulatorövningen:

– Uppgiften är att hitta infanteri och döda det. Så vi måste hitta några ryssar som springer runt här. De skjuter mot er om ni kommer nära. Man behöver inte träffa direkt, utan inom en radie på fem meter, säger Taavi Kotka när en liten grupp sätter sig vid datorer med drönarsimulatorer.

Tiotusentals

Det finns fem kurser att gå inom ramen för verksamheten Kuri kotkas (arga örnen), från grundläggande nivå till avancerad. Målet är att det så småningom ska finnas tiotusentals personer i landet som kan bygga drönare eller använda dem för spaning, bombning och annat.

Taavi Kotka återkommer flera gånger till att Estland är ett litet land där drönarkunskap bland civila volontärer skulle göra skillnad i ett skarpt läge.

Instruktören Andres Lilleste har ett civilt jobb på vardagar, men på helgerna går han oftast i gröna kläder, säger han och syftar på engagemanget i Kaitseliit.

– Vi talar om det här som drönarträning med en liten militär touch, för instruktörerna har en bakgrund inom polis eller försvar, säger han.

– Vårt syfte är att se till att vi har fler människor som är villiga att försvara Estland.

Folk på marken

Drönarna är viktiga i krigföringen i dag, men kommer knappast att minska behovet av militärer vid fronten, säger Taavi Kotka.

– Man kan inte ockupera ett land med en drönare. Man kan attackera med en drönare, man kan förstöra infrastruktur, men man kan inte ockupera. För att ockupera ett land behövs folk på marken.

De yngsta kursdeltagarna har varit 16 år gamla, den äldste 73, säger han. Runt 20 procent av dem har varit kvinnor eller flickor.

– Vi har också ibland dagar för bara kvinnor. De är extremt populära, för om man tar bort männen blir kvinnorna mer intresserade.

Fakta

Estland och Ryssland

Gränsen mellan Estland och Ryssland är närmare 30 mil lång och utgör en del av Natos och EU:s yttre gräns.

Estland blev självständigt från Sovjetunionen 1991. Sedan dess har Estland velat ingå ett gränsavtal med Ryssland. Ett sådant slöts 2005 men det revs sedan upp. Ett nytt försök gjordes våren 2014 men ratificerades aldrig med anledning av Rysslands invasion av Krimhalvön i Ukraina.

Ryssland har genomfört militära manövrer nära Baltikum och upprepade gånger kränkt estländskt luftrum.

Estland ser sitt Natomedlemskap som sin främsta säkerhetsgaranti. Nato har stärkt sin militära närvaro i landet, och Estland har höjt sina försvarsutgifter kraftigt – från 2,9 procent av BNP år 2023 till planerade 5 procent från och med 2026.

Källa: Landguiden/UI