Unusually many earthquakes in populated areas
Clear variations
Earthquakes occur when the tectonic plates, which are in constant but slow motion, hook into each other and get stuck. The stresses then build up to a point where they eventually rupture, which leads to a rapid movement – an earthquake.
Some seismologists have wondered whether the earthquakes come in clusters, but with the exception of aftershocks, these theories have not been proven.
Björn Lund takes the gigantic earthquakes of over 9 as an example, of which there were some during the 1950s and 1960s, followed by a lull until the Monday earthquake in 2004.
– There have been clear variations. They are trying to understand how and when these really big earthquakes can happen, where such large parts of the plate boundaries move at once. But understanding of these processes is in its infancy.
Can shake off
The fact that tremors occur in Latin America and Southeast Asia relatively close in time is a coincidence, according to Lund.
– An earthquake in Venezuela does not affect the plate over in Indonesia. It is far too far away for the movement of the plate itself to play a role.
If the distances are shorter, the seismic waves from one quake can trigger another quake.
– These are the kinds of things you see, for example, with the double quake in Venezuela, where one shakes off the other, he says.
But when, for example, a month has passed between them, like the quake in Venezuela and the one in Colombia, it is more uncertain. It may be that the quake in Colombia was building up, and that the waves from the Venezuela quake caused it to occur earlier.
– It is more difficult to try to calculate.
Facts
Several strong earthquakes this year
February 22, off Kota Belud, Malaysia, 7.1.
March 24, off Tonga, 7.5.
March 30, off Vanuatu, 7.3.
April 1, off Bitung, Indonesia, 7.4.
April 20, east of Miyako, Japan, 7.4.
June 7, south of Mindanao, Philippines, 7.8.
June 24, double earthquake in Venezuela, 7.2 and 7.5.
July 17, off the southern coast of Mexico, 7.3.
August 10, Colombia, 7.4.
August 14, off Flores, Indonesia, 7.7.
Source: USGS
Ovanligt många kraftiga skalv har drabbat befolkade områden de senaste månaderna.
– Det är vissa perioder när de kommer tätare, säger seismologen Björn Lund.
Sedan den 7 juni, då ett skalv med magnituden 7,8 drabbade Mindanao i Filippinerna, har ytterligare fem skalv med en magnitud på över 7 inträffat. Dubbelskalven i Venezuela den 24 juni var de mest katastrofala, och följdes av skalv på 7,3 utanför Mexiko den 17 juli, på 7,4 i Colombia och på 7,7 utanför Flores i Indonesien.
Vanligtvis inträffar ungefär 15 skalv av den styrkan per år, men 2010 skedde det 24 och 2017 gick nästan ett halvår utan ett enda.
– Det är en till viss del slumpmässig variation i hur ofta de sker, säger Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet.
Det som sticker ut med årets skalv är att ovanligt många inträffat vid befolkade områden, vilket lett till stor förödelse.
Tydliga variationer
Skalv inträffar när de tektoniska plattorna, som är i ständig men långsam rörelse, hakar i varandra och fastnar. Spänningarna byggs då upp till en punkt där de till slut brister, vilket leder till en snabb rörelse – ett jordskalv.
En del seismologer har funderat på om skalven kommer i kluster, men med undantag av efterskalv har de teorierna inte kunnat bevisas.
Björn Lund tar de gigantiska skalven på över 9 som exempel, där det var några under 1950- och 1960-talen, följt av ett lugn fram till annandagsskalvet 2004.
– Det har varit tydliga variationer. Man försöker att förstå sig på hur och när det kan bli de här riktigt stora jordbävningarna, där så stora delar av plattgränserna rör sig på en gång. Men förståelsen för de här processerna är i sin linda.
Kan skaka loss
Att det skakar i Latinamerika och Sydostasien relativt nära i tid är en slump, enligt Lund.
– En jordbävning i Venezuela påverkar inte plattan borta i Indonesien. Det är alldeles för långt bort för att själva rörelsen i plattan ska spela roll.
Är avstånden kortare kan de seismiska vågorna från ett skalv utlösa ett annat skalv.
– Det är sådana som man ser till exempel vid dubbelskalven i Venezuela, att det ena skakar loss det andra, säger han.
Men när det gått exempelvis en månad emellan, som skalven i Venezuela och det i Colombia, är det mer osäkert. Det kan vara så att skalvet i Colombia höll på att byggas upp, och att vågorna från Venezuelaskalven gjorde att det inträffade tidigare.
– Det är besvärligare att försöka räkna fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar